Att hitta hem – som transkvinna och lesbisk
Det tog tid att landa i ordet lesbisk. I dag känns det befriande att kunna säga att jag är en transkvinna som älskar kvinnor – och stolt över den jag är.
Ja, jag har accepterat att kalla mig lesbisk. Det tog tid att landa i det ordet, inte för att det var något fel på det, utan för att jag behövde ge mig själv tid att förstå vem jag är. Min resa har handlat om mycket mer än kön – den har också handlat om att hitta min plats och våga vara ärlig mot mig själv.
Jag är en transkvinna som älskar kvinnor. Det är en del av den jag är, och i dag känns det naturligt att säga att jag är lesbisk. Min transidentitet förändrar inte vem jag älskar – den är en del av min resa till att få leva som den kvinna jag alltid har varit.
I dag känns det rätt. Jag är en kvinna som älskar kvinnor, och det finns inget konstigt eller skamligt i det. Tvärtom är det en del av den jag är. Att kunna säga: "Jag är lesbisk" känns inte längre främmande, utan befriande.
Ordet lesbisk är dessutom vackert. 🏳️⚧️👩❤️👩